onsdag 4 oktober 2017

Sällskapsresan till Scicilien del 2

Har ni missat del 1 så finns den bland mina inlägg och heter något så otippat som
"Sällskapsresan till Sicilien del 1"
Efter 3 flighter vaknar vi alltså upp i paradiset.
Vi kom fram och somnade i mörker så det är svårt att beskriva synen när vi vaknade.
Solen slog emot oss från en klarblå himmel. Bakom huset var det ett bergigt och ojämnt landskap som bestod av gröna träd och vackra inslag av buskage, färglada blommor och stenar i alla storlekar. Så långt ögat kunde se. Den underbara trädgården bestod av diverse egenodlade frukter. Stora träd med aprikoser och citroner. Vindruvor hängde i klasar i det fina växthuset ihop med olika sorters frukter, oliver och kryddor.  Helena berättar om hur de gör egen olja, egen marmelad av aprikoser och annat gott av vad gården har att erbjuda.
Mitt i allt ihop hittade vi oxå 2 hundar, några katter, 2 grisar och ett gäng hönor.
Vi spenderar dagen i Scicli och på Sampieri beach. På eftermiddagen hänger vi på gårdsplanen med en Gin & Tonic där citronen plockades minuten innan samt en vintunna där man fyllde på glaset efter behov. Magiskt!!
Jag vet inte hur ofta det spelas fotboll på gårdsplanen men med 2 killar i farten blev det iaf så.
Brian & Benja går loss med bollen i den lilla sluttningen ovanför där vi andra sitter & chillar.
Helt plötsligt får Benja en sneträff och skickar in bollen i Aprikosträdet.
Det regnar ner aprikosfrukter som  inte är riktigt mogna ännu. Dem rullar förbi oss där vi sitter och Helena påpekar lite ironiskt ( hoppas jag )
Jaha, där rök årets marmeladskörd!!
Jag ger killarna en blick och dem byter till att klappa katten istället! 
Linnéa börjar klaga på smärta i fötterna. Jag frågade om hon smörjt in sej med sollotion när vi var på stranden. Det hade hon! Men inte fötterna.Jag tittar på hennes fötter:
Tänk er att huden har en färg likt mogna smultron med tusen små bubblor som lixom kokar lite där på huden. På håll ser det ut som om hon har ett par röda morgontofflor på sej.
Helena hämtar medicinlådan och börjar behandla hennes sönderbrända fötter. 
På kvällen kallar ungarna på mej. Kom och titta mamma!!
På väggen kryper en tusenfoting. Hade det bara varit en vanlig tusenfoting hade jag inte brytt mej men jag fylls av fasa när jag ser den. Den är nästan 1 dm lång och 1 cm tjock. Jag dör lite inombords och sover inte en blund på hela natten!!
Dels pga larven som kan strypa mej i sömnen och dels pga de rara små hönorna med en kalkon i spetsen som tydligen övar skönsång från klockan 3 på morgonen.
Vill larven tvunget strypa någon så är det helt okej med mej att den börjar i hönshuset!
På morgonen sitter vi i lugn & ro och käkar frukost. Vi hör att Pontus har vaknat eftersom det helt plötsligt låter som om han river hela toan.
Vi sitter tysta en stund och undrar vad som hände när han efter en stund kommer haltandes ut i köket. Han har lyckats snubbla på toan, bryta tån och dra ner duschdraperi med fäste, lister och stång. Men den Byggar Bob som han är har han lyckats få upp allt igen. Jag skulle inte sätta min lön på att det håller dock.
Helena och Pontus ska med tjejerna på kickboxningsuppvisning medan vi andra stannar hemma i solen.
Dem tar Pontus hyrbil. Jag hade inte klarat att köra på Sicilien. Det finns inga regler inga fartgränser och ingen väjningsplikt. Eller jo det finns det men ALLA SKITER I DET!!
Ett under att inte befolkningen är utrotad för länge sedan.
De ska följa efter "Mister" på hemvägen för att hitta rätt. Han kör som en racerförare utan dess like och bryr sej inte ett dugg om att Pontus har lite svårt att hänga med...sen är Mister borta.. Helena & Pontus ska nu hitta hem själva med varierande reslultat. Det blir lite irriterat och det svärs på både italienska & svenska. Tjejerna i baksätet börjar ifrågasätta när de kommer hem och vart de är! Till slut får Helena nog och utbrister
"FÅR MAN RÖKA I DEN HÄR JÄVLA HYRBILEN"
Det får man inte, vilket inte gör situationen bättre!!
Dagen efter spenderas på Sampieri Beach.
Benja upptäcker ett djur som heter sjöko. En mycket märklig varelse. Den är stor som en apelsin och helt geléaktig. Som en jättelik klump med slime. Kolsvart med ett snigelhuvud med spröt längst ut.
Benja håller den i sina händer och jag påpekar att han ska försiktigt lägga tillbaka den i vattnet igen. Benja går ett par steg och säger 
-Mamma!
-Ja, vad är det svarar jag liggandes i stekhet sol och njuter!
-Sjökon tappade huvudet!
-Okej, gubben det är jättebra...eller vänta lite nu..VA SA DU!! Jag far upp och går fram till honom. I hans händer ligger kroppen från Sjökon kvar och i sanden ligger huvudet.
-VA HÄNDE???
-Jag vet inte mamma, det bara trillade av. Titta mamma, den blöder lila blod.
-Trillade av?? ja jag ser Benja...väldigt fint..kasta ut den i vattnet nu så glömmer vi detta. 
-Växer huvudet tillbaka igen då?
-Ja det e väldigt bra med just sjökor..Att ...huvudet..växer...ut..igen..Vill du ha glass?
Linnéa solar med sina hudlösa fötter i ett par strumpor, killarna leker och lugnet lägger sej.
Pontus är på snäckjakt med tjejerna. 11 åringar studsar fram över stenarna i havskanten som små älvor.
Pontus ska inte vara sämre.. Han är dock  ingen älva och det slutar med att han blödande kommer haltandes..igen..med en stor reva i den andra foten.
Samtidigt har han bränt axlarna. Helena får smörja in honom medan hon muttrar något på italienska..Jag frågade inte vad!!
När vi kommer hem sätter vi oss återigen där ute, Helena tar fram medicinlådan och smörjer Linneas sönderkokta fötter, smörjer Pontus brännskadade rygg, tittar till hans brutna tå samt tvättar och lindar om revan i foten. Jag följer allt med spänning med en GT i ena handen och ett glas rött i den andra.
Vi ska köra till flygplatsen sent på måndag kväll/natt. En resa på ett par timmar minst.
Att köra på Sicilien dagtid är ett rent helvete. Nattetid är det ännu värre.
Det är ju inte så att trafikanterna tar det lugnt när det är mörkt. Åh nej..
De stannar dessutom och parkerar mitt i gatan. Smala gator som inte tillåter möte och alla ska fram först. Ingen gatubelysning och dåliga vägar.
Det värsta var nog när vi skulle köra igenom en lång tunnel och den helt saknade belysning. 
Som att köra rakt in i ett svart hål! Vägskyltarna var även dem obefintliga eller påkörda och sneda vilket gjorde att man inte visste om de pekade åt rätt håll. SPÄNNANDE!!
Nåja, vi kommer fram till flygplatsen och överlever 3 flighter hem. 
Martin är dock genomförkyld och på andra flighten sprängs hans trumhinna. Flygvärdinnan kommer med papper till hans rinnande och blodiga öra. Linnéa som tvingas sitta bredvid honom är skiträdd för hans smittor och spenderar flygningen med en tröja över huvudet!
På Kastrup ska vi hämta ut vårt bagage. Vi är trötta, slitna och vill bara hem.
Benja har dock full energi och vill surfa på bagagebandet. Till slut kommer väskorna. Men först kommer Linneas utdragbara handtag till hennes dragväska åkandes på bandet.
-Är det mitt!! Till min väska?? Va FAAN börjar hon gala..
Sen kommer hennes väska och mycket riktigt så har de knäckt av handtaget i hanteringen. Hon sliter väskan av bandet och skriker
-Jag tänker FAN inte bära väskan..JAG SKA STÄMMA DEM!!!!!!!!!!!!!!
Home sweet home!!























Inga kommentarer:

Skicka en kommentar