tisdag 20 december 2016

Julrosor & rosfeber

När jag var liten var julen magisk. Man fick önska och längta.
Lille julafton låg man vaken och lyssnade på när mamma satt i köket och slog in paket. Man vaknade av att tomten varit på plats och lämnat ett paket vid sängen och fullt med klappar under granen. Hela julafton bestod i att klämma och känna på paketen, känna doften av pappas julmat sprida sej i huset, dricka glögg och äta mammas lussebullar till Kalle Ankas jul och äntligen få slita upp paketen och somna nöjd, mätt och med ett leende på läpparna.
MEN VA FAN HÄNDE SEN??????
Jo, jag gifte mej, skaffade 2 ungar, skiljde mej, gifte om mej och skaffade en unge till!!!
Helt plötsligt är min magiska julafton uppdelad i 4 julaftnar med en transportsträcka över hela jävla Skåne. Det är vi och tomten som flackar runt från hus till hus, trycker i oss julmat och öppnar paket. Julkorven vill jag helst ha ihjäl någon med, ungarna frågar var vi ska öppna paket idag och Statoil tackar för att vi fyllt tanken 3 ggr på en vecka.
Ungarna vet inte vilken dag som är "julafton" ..hela veckan är ju julafton!!
Efter hand som åren går känner jag att jag blir Grinchen! Jag vill inte jula mer, jag har fått nog. Huset ska pyntas med en massa skit som bara är i vägen, klappar ska handlas och alla måsten ska klaras av. Men det är bara att bita i det sura äpplet.
Sätter upp slingan utanför dörren i granris. Sätter i kontakten och bara halva lyser. 
Jag tror ALDRIG någonsin att detta fungerat från början. Lite smått irriterad börjar jag gå igenom lampa efter lampa för att hitta felet. Alla funkar!? När jag kommer till skarven kommer jag ihåg att det är två slingor med två kontakter. Skickar in sladd nr 2 genom rutan, trycker in även den kontakten och vips så lyser det fint i HELA slingan.. Ja, det var kanske inte julens fel att jag missade det men ändå.. Ingen jul, ingen slinga...
Benjamin och Martin gör ett fint litet pepparkakshus som jag brukar sätta på byrån med små gubbar och lite belysning i.
Det hann jag inte i år!!
Redan dagen efter har Benja lekt med sin Lego City Wreckingball och rivit hela skiten. Små lego gubbar står i ruinerna med små spadar och traktorer och rensar efter kranar och lastbilar. Allt övervakas av Darth Vader.


Brians klass ska ha ett stånd på julmarknaden i Höör. Föräldrarna får tider när dem ska stå där. Jag har bakat 3 st kladdkakor och garnerat i fina julmotiv. Dem står i köket! Jag ska precis åka och ska bara ta kakorna. Kenneth, vår enorma 8 kg katt står oxå i köket...eller för att vara mer exakt så står han I DEN ENA KLADDKAKAN!! Ett stort, hårigt kattavtryck mitt i kakan. Jag åker till marknaden grymt irriterad och med 2 kakor istället för 3. 
En timme i bitande blåst, minusgrader och en massa bjällrande människor som önskar 
God Jul...... oh BITE ME!! 
Brian som skulle varit med kunde tyvärr inte det för han ligger och guppar i en varm bubbelpool på Lalandia. Jag är INTE bitter! När min timme äntligen har gått vill jag komma därifrån snabbt som fan, vänder mej om och smäller huvudet rakt in i en bjälke i ståndet.
Ler lite skämmigt till de andra föräldrarna och drar därifrån lagom till blodet går igenom mössan. 
När Brian väl kommer hem är det några intensiva dagar med det sista provet i Geografi.
Linnéa sitter och lyssnar när jag förhör honom. 
Jag frågar vilken latitud ekvatorn ligger på? 0 grader svarar Brian. Innan jag hinner svara att det är helt rätt så öppnar ( tyvärr ) Linnéa käften. 
-Asså det är mycket varmare vid ekvatorn än 0 grader.....
Suck...ja va säger man..
Brian får förklara för henne att det var latituden jag frågade efter ..inte hur varmt där är!
Vi fortsätter.. Med väderstrecken. Jag frågar vilken del av Sverige vi bor i ?
Brian funderar och ska precis svara när Linnea åter igen ger sej in det hela..
Tänk N Brian. Norrut..neråt..nnnorrut..nnneråt...
Han tittar förvirrat på mej och jag bara skakar på huvudet och gapar.
Var i helvete var hon på geografilektionerna?
Hon förpassas ut i köket.
Ungefär vid den här tidpunkten i jultiden har jag dessutom klarat av en halsfluss och Benja har klarat av 2 krossade kulor i granen. Det är här som min kropp vill jula till det lite extra med rosfeber. Märkligt vad 2-3 graders höjning av kroppstemperaturen kan stimma till det. 
Jag har inte haft feber sen jag var 10 så jag blir lite överraskad. God Jul lixom!
Samtidigt som kroppen vrider sej i smärtor, hjärtat rusar, pulsen stiger och jag kaskadspyr så får jag oxå hallucinationer. På byrån bredvid sängen slingrar sej en kobra lite nonchalant. Jag, som är extreeeeemt ormrädd konstaterar att den är där och att den får gärna vara det! Ser inget konstigt alls med att den är där. 10 timmar senare är jag inlagd!
Jag ska genomgå en kontraströntgen på lungor och hjärta, ekg samt ultraljud på benet som är rött och svullet. Jag kommer knappt ihåg vad jag klädde på mej på morgonen. Det blir jag dock varse på förmiddagen när läkaren som ska göra ultraljud på benet ber mej klä av mej byxorna och lägga mej på sidan. Jag ser då att trosorna sitter ut & in så jag flashar upp sömmar och tvättlappen i ansiktet på honom. Jösses! Nåja, förvirringen var total på morgonen.
Jag spenderar natten med Conny, Lizzy och Börje som alla är i 80 års åldern. En snarkkärring och två fisgubbar som håller mej vakna halva natten. Jag är dessutom uppkopplad till en hjärtövervakare som innehåller 1000 sladdar och 5 st dioder som är fasttejpade på min bröstkorg. Prova sov med det!!
Att inte irritationen jag bär på triggar hjärtat och orsakar ett larm är en f**king gåta!
Dagen efter ska jag duscha. Sköterskan visar mej duschrummet. I duschen står en stol i plast.
Hon säger att jag kan sitta och duscha om jag känner mej yr. Hon lämnar mej.
Jag står kvar och tittar på stolen som står mitt i duschen...
Jag börjar fundera över hur många av avdelningens pensionärer med diverse åkommor och nattblöjor som suttit....nakna...på den...stolen...och tar beslutet att den ska väck!
Men jag vill  inte ta i den så duschdraperiet får agera handskar.
Känns som jag är i en jättekondom när jag inlindad i draperiet får tag i stolen och förpassar den en bra bit ut i badrummet.
Skrubbar mej sen ren så att huden blöder men känner mej ändå smutsig!
Nu är jag hemma igen. Lagom till julavslutningen ikväll. Vi har inte gått dit på flera år. Ungarna vill inte och ..nej , det vill verkligen inte vi heller. Har inget behov att lyssna på andra ungars falsksång, nån unge hostar och skriker i bänkraden, en rektor som berättar vilket fint läsår vi haft eller prästens vidriga entusiasm när han drar alla 5 Moseböckerna samtidigt som alla föräldrar vill börja slänga psalmböcker på honom..
"Se nu jesus vad du har gjort" som Just D sjöng så fint.
Ja för helvete Jesus..skärpning på den!
G O D  J U L!!