onsdag 24 februari 2016

Tannalös!

Det där med att bli av med en framtand när man är 18 år är inte det mest ultimata. Nu var det ju inte under en rejäl fylla eller ett vilt slagsmål jag blev av med den.
Det var under ett besök hos tandläkaren som man såg på röntgen att den var helt av i roten... och att jag hade en extra tandrad på tvären uppe i tandköttet men det är en annan historia!!
Så, tanden drogs ut och jag fick ha en protes på tandställning i 18 månader. Det tog så lång tid för att den nya tandkronan skulle läka fast i tandbenet innan implantatet sattes fast. 
3 operationer med en läktid på 6 månader per gång.
Efter varje operation såg mina läppar ut som om Pamela Andersson lekt med botoxsprutorna och sen dundrat rätt in i en vägg. Jag tror jag var den första med ett äkta duckface!
All mat intogs med sugrör. All dryck med för den delen. 
Men det la sej ganska fort. Läkaren var dock tydlig med att jag 
( och som jag skrev i nån status häromdagen, så kvittar det hur jag förklarar så blir det fel ) INTE fick stoppa något hårt i munnen. Han tänkte då mest på morot, äpple och knäckebröd så kan era sjuka hjärnor utveckla det bäst ni vill :)
Jag har fresten en bild på detta men den får stanna i arkivet. Inte en bild på när jag har något hårt i munnen!! En bild på när jag är tandlös..Herregud!!
Alla som har haft tandställning vet att man kan inte låta bli att leka med den och få den att lossna med tungan för att sen trycka den på plats i gommen igen.
Jag  gjorde detta i klassrummet. Sen när jag tittade upp satt 3-4 chockade klasskamrater och stirrade på min käft där framtanden åkte jojo upp och ner.
Freakshow!!
Det värsta med att ha en protes av något slag måste ändå vara på fyllan. 
Och när man är 18-19 år så blir det ju en del..hrm..fyllor.
Nåja, det jag lärde mej rätt fort var att tequila fick drickas utan citron. De första tappra försöken med att bita tag i en citronskiva resulterade i att tandställningen såg ut som tvättlina för citronkötts-slamsor. 
Det andra försöket trodde jag att jag var jäkligt smart genom att, i baren, ta ut tandställningen och lägga den på bardisken medan jag gick lös på citronen men en stirrande bartender som resultat. Sen gick jag och kvar på bardisken låg tandställningen, en liten rosa, böjd platta med stålstänger och en framtand på. 
Eftersom alkoholen påverkar omdömet...en del... så märkte jag inte detta förrän jag mötte en kompis på dansgolvet som håvade fram min tandställning och sa:
-Tove, denna måste vara din!
RIDÅ!!
När jag äntligen fick mitt implantat så var jag jätteförsiktig. Tills det var dax för en kompis studentfest. Han hade fått en 2 m hög upplåsbar drake som började sloka under kvällen. ( Det gjorde jag oxå ) Ialla fall så tog jag på mej att blåsa upp den igen så utan att tänka mej för satte jag tänderna i det lilla gummimunstycket och hörde bara hur tanden krossades i 1000 bitar. Jag vände mej om mot dem som satt vid bordet och frågade om den gick sönder.
Deras miner sa lixom allt...  Jag borde ha stängt käften och gått hem men stannade glatt som den tannalösa hillbilly jag var..är..var!
Jag fick en ny fin tand ganska snabbt tack och lov och när tandläkaren frågade vad som hände med den första tanden så var jag väldigt tydlig med att han borde tagit med "upplåsbar drake" på listan över vad jag inte ska stoppa i munnen!!
Han ville inte utveckla det! Konstigt?
Min nya tand hade egentligen bara en nackdel.  Vi snackar om mitten på 90 talet och det var väldigt inne med neonbelysning överallt. Man fick stämplar i entrén som bara lös i visst ljus och inne på dansgolven var det populärt med belysning som fick alla vita kläder, skor och detaljer att lysa starkt. Även min tand tyvärr. Den lös fint som en jävla lykta i käften och roade alla utom mej.
Men jag ska inte klaga. 21 år senare sitter den fortfarande på plats i munnen tack o lov. Den har dock börjat bete sej lite märkligt varpå jag kollade upp den på specialistkliniken i Kristianstad nu i veckan.
Visst kan den trilla ut, den är ju 21 år gammal var det första dem sa men röntgenbilderna visade att den satt hur bra som helst. Phhuu. Jag kan ju inte sitta på jobb utan framtand. Inte för att chaffisarna lär märka något men alla andra!!!
Så det var med ett lättat hjärta jag gick därifrån. 
Jag skulle vilja skylla resten av dagen på att jag var hög av narkosen men tyvärr fick jag inte ens en lokalbedövning när hon rotade runt bland tandrötterna.
Jag skulle träffa syrran på lunch och parkerade i p-huset mitt i Kristianstad. Ni som känner mej vet att jag försöker undvika allt vad trängsel heter  i samband med körning. P-hus HATAR jag men det fick bli det då alternativet var att hitta en parkering i en stad jag inte känner till.
Jag lyckades redan på väg upp i huset få motorstopp och fick starta om bilen i 90 graders lutning. Kallsvettig parkerade jag och skulle betala. Automaten ville ha mitt reg-nr på bilen??
Jag fick vända mej till personen bakom mej och säga- Ett ögonblick bara!! sen rusa bort till bilen, memorera reg-numret och rusa tillbaka för att avsluta.
JÄVLA MODERNITETER!! Vem fan kan sitt reg-nr??
Äntligen klar ska jag då bara hitta vägen ut från huset. Jag ser en nödutgångsskylt och tar den vägen. När jag öppnar dörren tjuter det av bara FAN i trapphuset jag kommer in i. Dörren stängs men det slutar inte tjuta och jag undrar lite för mej själv om det var jag som orsakade det där?! Jag tar mej ner för trapporna och tycker det är lite konstigt att dörrarna inte har våningshänvisningar. Väl nere får jag dra en plombering för att öppna dörren och trillar rakt ut på en inre kaj där 2 lastbilar står och lastar. 
Hej hej säger jag glatt, hoppar över några kartonger och tar mej ner på markplan via en liten stålstege. Där nere inser jag att enda vägarna ut är genom de stängda lastbilsportarna eller via en tredje nöd-dörr. Ett djupt andetag och en andra söndrig plombering senare står jag på baksidan av centrum. Jag går förbi portarna där lastbilarna kört in. "VARUINTAG"
Det tjuter fortfarande på insidan så jag går med stora steg för att möta syrran.
Efter en god lunch som kunde tuggas trots en ömmande käft så följde hon mej tillbaka till P-huset och visade att varuintaget inte var ett bra alternativ och att jag borde hålla mej till den trapp som hette Ingång/Utgång P-Hus!
Jag är mest tacksam över att jag kom därifrån med hedern i behåll..eller..tja..Nästan ialla fall!






























Inga kommentarer:

Skicka en kommentar