Tannalös!

Det där med att bli av med en framtand när man är 18 år är inte det mest ultimata. Nu var det ju inte under en rejäl fylla eller ett vilt slagsmål jag blev av med den.
Det var under ett besök hos tandläkaren som man såg på röntgen att den var helt av i roten... och att jag hade en extra tandrad på tvären uppe i tandköttet men det är en annan historia!!
Så, tanden drogs ut och jag fick ha en protes på tandställning i 18 månader. Det tog så lång tid för att den nya tandkronan skulle läka fast i tandbenet innan implantatet sattes fast. 
3 operationer med en läktid på 6 månader per gång.
Efter varje operation såg mina läppar ut som om Pamela Andersson lekt med botoxsprutorna och sen dundrat rätt in i en vägg. Jag tror jag var den första med ett äkta duckface!
All mat intogs med sugrör. All dryck med för den delen. 
Men det la sej ganska fort. Läkaren var dock tydlig med att jag 
( och som jag skrev i nån status häromdagen, så kvittar det hur jag förklarar så blir det fel ) INTE fick stoppa något hårt i munnen. Han tänkte då mest på morot, äpple och knäckebröd så kan era sjuka hjärnor utveckla det bäst ni vill :)
Jag har fresten en bild på detta men den får stanna i arkivet. Inte en bild på när jag har något hårt i munnen!! En bild på när jag är tandlös..Herregud!!
Alla som har haft tandställning vet att man kan inte låta bli att leka med den och få den att lossna med tungan för att sen trycka den på plats i gommen igen.
Jag  gjorde detta i klassrummet. Sen när jag tittade upp satt 3-4 chockade klasskamrater och stirrade på min käft där framtanden åkte jojo upp och ner.
Freakshow!!
Det värsta med att ha en protes av något slag måste ändå vara på fyllan. 
Och när man är 18-19 år så blir det ju en del..hrm..fyllor.
Nåja, det jag lärde mej rätt fort var att tequila fick drickas utan citron. De första tappra försöken med att bita tag i en citronskiva resulterade i att tandställningen såg ut som tvättlina för citronkötts-slamsor. 
Det andra försöket trodde jag att jag var jäkligt smart genom att, i baren, ta ut tandställningen och lägga den på bardisken medan jag gick lös på citronen men en stirrande bartender som resultat. Sen gick jag och kvar på bardisken låg tandställningen, en liten rosa, böjd platta med stålstänger och en framtand på. 
Eftersom alkoholen påverkar omdömet...en del... så märkte jag inte detta förrän jag mötte en kompis på dansgolvet som håvade fram min tandställning och sa:
-Tove, denna måste vara din!
RIDÅ!!
När jag äntligen fick mitt implantat så var jag jätteförsiktig. Tills det var dax för en kompis studentfest. Han hade fått en 2 m hög upplåsbar drake som började sloka under kvällen. ( Det gjorde jag oxå ) Ialla fall så tog jag på mej att blåsa upp den igen så utan att tänka mej för satte jag tänderna i det lilla gummimunstycket och hörde bara hur tanden krossades i 1000 bitar. Jag vände mej om mot dem som satt vid bordet och frågade om den gick sönder.
Deras miner sa lixom allt...  Jag borde ha stängt käften och gått hem men stannade glatt som den tannalösa hillbilly jag var..är..var!
Jag fick en ny fin tand ganska snabbt tack och lov och när tandläkaren frågade vad som hände med den första tanden så var jag väldigt tydlig med att han borde tagit med "upplåsbar drake" på listan över vad jag inte ska stoppa i munnen!!
Han ville inte utveckla det! Konstigt?
Min nya tand hade egentligen bara en nackdel.  Vi snackar om mitten på 90 talet och det var väldigt inne med neonbelysning överallt. Man fick stämplar i entrén som bara lös i visst ljus och inne på dansgolven var det populärt med belysning som fick alla vita kläder, skor och detaljer att lysa starkt. Även min tand tyvärr. Den lös fint som en jävla lykta i käften och roade alla utom mej.
Men jag ska inte klaga. 21 år senare sitter den fortfarande på plats i munnen tack o lov. Den har dock börjat bete sej lite märkligt varpå jag kollade upp den på specialistkliniken i Kristianstad nu i veckan.
Visst kan den trilla ut, den är ju 21 år gammal var det första dem sa men röntgenbilderna visade att den satt hur bra som helst. Phhuu. Jag kan ju inte sitta på jobb utan framtand. Inte för att chaffisarna lär märka något men alla andra!!!
Så det var med ett lättat hjärta jag gick därifrån. 
Jag skulle vilja skylla resten av dagen på att jag var hög av narkosen men tyvärr fick jag inte ens en lokalbedövning när hon rotade runt bland tandrötterna.
Jag skulle träffa syrran på lunch och parkerade i p-huset mitt i Kristianstad. Ni som känner mej vet att jag försöker undvika allt vad trängsel heter  i samband med körning. P-hus HATAR jag men det fick bli det då alternativet var att hitta en parkering i en stad jag inte känner till.
Jag lyckades redan på väg upp i huset få motorstopp och fick starta om bilen i 90 graders lutning. Kallsvettig parkerade jag och skulle betala. Automaten ville ha mitt reg-nr på bilen??
Jag fick vända mej till personen bakom mej och säga- Ett ögonblick bara!! sen rusa bort till bilen, memorera reg-numret och rusa tillbaka för att avsluta.
JÄVLA MODERNITETER!! Vem fan kan sitt reg-nr??
Äntligen klar ska jag då bara hitta vägen ut från huset. Jag ser en nödutgångsskylt och tar den vägen. När jag öppnar dörren tjuter det av bara FAN i trapphuset jag kommer in i. Dörren stängs men det slutar inte tjuta och jag undrar lite för mej själv om det var jag som orsakade det där?! Jag tar mej ner för trapporna och tycker det är lite konstigt att dörrarna inte har våningshänvisningar. Väl nere får jag dra en plombering för att öppna dörren och trillar rakt ut på en inre kaj där 2 lastbilar står och lastar. 
Hej hej säger jag glatt, hoppar över några kartonger och tar mej ner på markplan via en liten stålstege. Där nere inser jag att enda vägarna ut är genom de stängda lastbilsportarna eller via en tredje nöd-dörr. Ett djupt andetag och en andra söndrig plombering senare står jag på baksidan av centrum. Jag går förbi portarna där lastbilarna kört in. "VARUINTAG"
Det tjuter fortfarande på insidan så jag går med stora steg för att möta syrran.
Efter en god lunch som kunde tuggas trots en ömmande käft så följde hon mej tillbaka till P-huset och visade att varuintaget inte var ett bra alternativ och att jag borde hålla mej till den trapp som hette Ingång/Utgång P-Hus!
Jag är mest tacksam över att jag kom därifrån med hedern i behåll..eller..tja..Nästan ialla fall!

Julblogg del 2

Som om inte julen i sig är stressig nog så blir det ju inte bättre av att man lämnar bilen på service mitt i julmånaden och glömmer bort det morgonen efter.
Så, i tron att jag hade bil ska jag då lämna barnen i skolan men inser att jag får gå ner med dem. Linnea som har sovmorgon snedtänder för att hon måste ta bussen tidigt när inte jag kan köra henne. Hon tycker att jag ska gå 1 km till mormor, hämta hennes bil, köra hem och hämta henne och köra henne till skolan. Aint gonna happen!!
När ungarna kommer hem är det  dax att handla. Alla 3 vill följa med så jag skyfflar in hela högen i mormors bil och kör till Citygross. När jag parkerat och ska ta en 5:a till vagnen inser jag att plånboken ligger hemma. Jag skyfflar in alla ungarna i bilen igen och kör hem och hämtar plånboken. Jag svär lite grann och Benja säger som han brukar. 
-Peng i burken mamma!
Jag undrar hur länge han ska hålla på med det?
Länge mamma, så det kommer bli jobbigt för dej.
OK!! Kramar hårt om ratten...
Vi handlar och jag ska betala. Visakortet funkar inte. Jag morrar lite och provar igen, denna gången med rätt kod. Nu funkar det och jag nämner lite för kassörskan om kaoset denna dag, betalar och går iväg.
Vid bilen kommer kassörskan springandes och ger mej mitt kort som jag glömt i terminalen. Hon tittar vänligt på mej och säger- Köp ingen lott idag vännen!
Jag ger Linnèa min plånbok och ber henne kolla om hennes Jojokort ligger i den eftersom vi ska fylla på det oxå. Det  gör det säger hon.
Vi kör in i stan för att fylla på Jojokortet. Jag parkerar och går till affären och ställer mej i kö. När det äntligen är min tur finns inte Jojokortet i plånboken. Jag mumlar något om bibelns sju fasor, julefrid MY ASS och lite annat smått o gott medan Benja står bredvid och försöker hinna med med sina "peng i burken" fraser. Jag skickar ut Brian till bilen för att fråga Linnéa var kortet blev av. Hon sitter med det i handen!!!!!!
Han kommer springandes med det, vi fyller på och när jag sätter mej i bilen tittar jag morskt på Linnéa som utbrister - VAAAAD??? 
Det är tur att ratten sitter fast ordentligt....
I bilen hem ringer Brians tandläkare och frågar var vi blev av idag? Jul-RIDÅ!!
Väl hemma ska vi jula till det lite utomhus så jag ber Brian spraya vit julsnö på ytterdörrens krans.
Han är en artist!! Han lyckas nämligen få det att se ut som om en fiskmås blåst rakt in i dörren och tömt tarmen på nedre dörrhalvan. Även dörren mitt i kransen har fått sej en dos.

Inga fler sprayburkar till honom!!!
Jag tänder min lilla lykta på trappan och hoppas blickarna ska dras till den istället. 
Den lyckas med det..på alla sätt o vis.
Vi sitter och tittar på tv när Linnea kommer hem från en kompis och lugnt säger
-Mamma, det brinner i lyktan..bara så att du vet!  och går sen ner på sitt rum.
Jag går ut och kollar läget och får sen släcka med en spann vatten!!

Dagen efter sitter jag på trappan och plockar upp skärvor och annat bränt material från min lykta.
Jag är bitter..och bittrare ska jag bli.
Linnea öppnar dörren.
-Mamma, bli inte arg nu!
Nej, jag är inte arg NU men jag kommer antagligen bli det om en liten stund!!
Vad har du gjort!???
Jag var i jordkällaren och lyckades låsa in nycklarna till jordkällaren inne i jordkällaren..
Hon stänger dörren och jag börjar fundera på vad vi har där inne. Inget viktigt...bara ALLA jävla julklapparna!! Det vi däremot INTE har är en extranyckel.
När Martin kommer hem förklarar jag för honom att han ska bryta sej in i jordkällaren!
Han ser förvånad ut men har slutat att ställa följdfrågor för längesedan...
Så, med hammare och kofot får han upp dörrjäveln och förstör lås, karm och list. 
Han tittar morskt på Linnéa som mumlar något om att det iaf inte är hennes fel att Martin sabbade dörren!!
Det är verkligen behövligt med en utekväll just nu känner jag! Tack o lov är det dax för julbord med en av våra kunder.
En mycket trevlig kväll som avslutas med vinterkräksjukan. Martin tror först att jag druckit för mycket men jävlar vad jag måste hinkat in om jag spyr i framstupa sidoläge i 12 timmar.
Han driver lite med mej mellan kräkningarna dagen efter. att så går det när man dricker sprit. Jag tycker inte det är roligt.
Han ska på middag med sin mamma och lämnar mej i detta tillstånd ensam med Benja!!
Jag orkar knappt lämna sängen för soffan och påpekar för Benja att det faktiskt är synd om mamma.
Han tittar upp från paddan och säger:
-Ja så går det när man dricker sprit mamma!!
Vet inte vem jag hatar mest i detta läget..han eller Martin... 
Jag mumsar vidare på min rostemacka och hoppas att han noterade att jag blev förnärmad..mer orkar jag inte göra åt saken..
När han sen själv får spendera 3 dagar på sjukhus i mellandagarna efter bla en maginfluensa, försöker jag skämta till det lite på sjukhuset och säger:
-Ja du Benja, så går det när man dricker sprit!
Det emottages inte alls som jag tänkt mej och jag inser att det blir inget "Mother of the year" award för mej i år..heller..