Jag skulle bara... April 2011

En klassisk "jag skulle bara" dag!
Hade jobbat 06-14 denna söndag. Skulle på kalas hos svärföräldrarna kl 15.30 så det var inga problem att hinna med gymmet först!
Väl nere i gymmet på jobb blev mina 10 min på trappmaskinen helt plötsligt 40 min så redan nu e jag stressad. Kastar mej över maskinerna o tar sen en välförtjänt paus i bastun! Nu blir det att duscha ganska snabbt om jag ska  hinna.
På jobb ligger damernas dusch i ett litet förråd INNE i killarnas omklädningsrum.
Jag låser in mej där om möts av en syn i duschkabinen..ser ut som en mina detonerat i brunnen o spridit hår o sekret-rester från en mindre släkt på botten av kabinen..eller så har någon gjort ett tappert rensförsök o misslyckats BIG TIME!!
Moraliskt dilemma!
Ska jag ställa mej o bli "ren" när jag trampar runt i andras kroppsrester eller ta tag i problemet?
Så..iklädd endast handduk tar jag tag i det o resultatet blir därefter. Det blir stopp i röret o runt flyter det en massa död hud, gammalt hår o lite annat smått o gott.
Himmelriket för en labtokig testanalytiker!
Jag tror tom att något rörde på sej!
Klockan tickar o jag har bara 2 val kvar.
Skita i att duscha efter 60 min träning, bastu o ett gyttjebad i andras hudavlagringar eller inta killarnas duschar. Valet är enkelt!
Jag smyger, iklädd min handduk, in till killarnas rum, och har en förhoppning om att jag snabbt ska kunna gömma mej bakom ett draperi o karateduscha!
Jag står tyst ett tag o tittar på killarnas duschar... 6 st bås..UTAN draperier!!
Agera snabbt!!
Jag slänger handduken, kastar mej in i duschen & håller alla tummar att det inte ska komma någon. Duschar i ett tempo som gör mej mer svettig än ren men nu bryr jag mej helt enkelt inte om det längre.
Pustar ut i min handduk o försvinner in i min egen lilla vrå igen. Sminkar håret, borstar kläderna o är klar!!
Springer ut till bilen när maken ringer o frågar var jag blir av? 
5 min säger jag med andan i halsen o sätter mej i bilen utan AC. Solen har inte visat sej på 6 månader men idag lyser helvetet mer än någonsin o det är 80 grader i Polon.
Det tar 2 min att köra från jobb till kalaset o jag parkerar bilen.
Automaten tar inte mitt kort o jag måste leta fram mynt. Slänger jackan på marken, ställer väskan på jackan o sitter sen på knä på asfalten o rotar efter mynt.
Helt normalt!!
Jag får en biljett o lägger den i bilen. låser o ska bara kolla så att den syns.  Den är BORTA!! Hur fan är det möjligt tänker jag med en puls på 180.
Fram med nycklarna igen, öppnar bilen o ser att den kasat ner vid framrutan.
Tar ett par djupa andetag, fuktar fingret o får upp möget! Slår igen dörren väldigt försiktigt vilket är en stor prövning med tanke på mitt tillstånd!!
Sliter åt mej jackan från marken som väskan står på..eller stod på..
väskan far runt och allt i den , vilket är en hel del, trillar ut på asfalten.
Är det någon gång man ska träffas av en blixt så e det nu.
Samlar ihop sakerna, samlar ihop mej själv så gott det går o springer upp till kalaset 20 min försenad och är ändå inte sist!
Jag står där, i mitt eftersvettande tillstånd ( som varade i 2 timmar) o svär lite över det som hänt när svärfar ( som jobbar på fabriken där jag vaktar ) säger
- Men damerna har ju fått ett helt nytt, eget duschrum, inne i gymmet bakom branddörren!!
RIDÅ!!!